Allt du behöver veta om PMS och PMDS

PMS (premenstruellt syndrom) är ett fenomen som många kvinnor i fertil ålder känner igen. Det är den där perioden innan mensen då humöret kan åka berg- och dalbana, energin är i botten och kroppen känns som en främling. Men vad innebär PMS egentligen, hur skiljer den sig från PMDS, och vad kan man göra för att lindra sina besvär? Här går vi igenom allt du behöver veta, på ett lättillgängligt sätt.

Vad är PMS?

PMS står för premenstruellt syndrom och beskriver de fysiska och psykiska besvär som kan uppstå under perioden strax innan menstruationen. Symtomen orsakas av hormonella förändringar i kroppen, främst nivåerna av östrogen och progesteron som sjunker under menstruationscykeln.

Vanliga symtom vid PMS:

Humörförändringar (irritation, ångest, nedstämdhet)
Svullen mage och bröst
Trötthet och sömnproblem
Socker- eller saltbegär
Huvudvärk eller muskelvärk

Symtomen kan variera från person till person, men ungefär 75% av alla kvinnor upplever någon form av PMS.

Vad är PMDS och hur skiljer det sig från PMS?

PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom) är en allvarligare form av PMS som drabbar cirka 3–8% av kvinnor i fertil ålder. Medan PMS kan vara besvärligt, innebär PMDS en betydligt större påverkan på livskvaliteten.

Typiska symtom vid PMDS:

Allvarlig nedstämdhet eller depression
Stark ångest och oro
Irritation och ilska som kan påverka relationer
Svårigheter att fokusera eller fatta beslut

För att diagnosen PMDS ska ställas behöver symtomen vara så allvarliga att de påverkar vardagen, till exempel genom att skapa problem på jobbet eller i sociala relationer.

Behandling av PMS och PMDS

Det finns flera behandlingsalternativ för att lindra PMS och PMDS, både medicinska och livsstilsrelaterade.

Medicinska behandlingar:

P-piller: Kombinerade p-piller kan stabilisera hormonnivåerna och minska symtomen.
Antidepressiva läkemedel: SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) är ofta förstahandsvalet vid PMDS och kan tas kontinuerligt eller enbart under den premenstruella fasen.
Smärtlindrande medicin: Ipren eller Alvedon kan lindra huvudvärk och muskelvärk.
Hormonspiral: Vissa hormonspiraler kan minska hormonella fluktuationer.

Livsstilsförändringar:

Kost och träning: En balanserad kost rik på frukt, grönsaker och fullkorn, kombinerat med regelbunden fysisk aktivitet, kan lindra symtomen.
Stresshantering: Yoga, meditation eller mindfulness kan minska stress, vilket ofta förvärrar PMS.
Tillräcklig sömn: Försök att skapa regelbundna sömnrutiner.
Kosttillskott: Magnesium, B6 och kalcium har visat sig kunna hjälpa vissa personer med PMS.

Konkreta tips för att lindra PMS-besvär

Rör på dig: Fysisk aktivitet ökar serotoninproduktionen och kan hjälpa mot humörförändringar.
Följ din cykel: Använd en app eller kalender för att hålla koll på din cykel. När du vet när PMS-perioden börjar kan du förbereda dig mentalt och praktiskt.
Ät regelbundet: Undvik stora blodsockersvängningar genom att äta små, näringsrika måltider under dagen.
Kommunicera: Berätta för dina nära om hur du känner dig. Stöd och förståelse från andra kan göra stor skillnad.
Prioritera dig själv: Ge dig själv tid för återhämtning, oavsett om det innebär ett varmt bad, en bra bok eller en promenad i naturen.

När bör du söka hjälp?

Om dina symtom är så allvarliga att de påverkar din vardag är det viktigt att söka hjälp. Kontakta din vårdcentral eller gynekolog för en utredning och diskussion om behandling.

PMS och PMDS är inget du behöver leva med i tystnad. Det finns hjälp att få – och små förändringar kan göra stor skillnad!

Kom ihåg: Du är inte ensam, och det är helt okej att prata om detta ämne öppet. Genom att sprida kunskap om PMS och PMDS kan vi bidra till ökad förståelse och bättre stöd för alla som drabbas.